Hur mycket påverkas vad av hög rektorsomsättning?

Skolverkets spännande rapport om rektorsomsättningen, alltså hur ofta en skola byter rektor, är en bra påminnelse om varför det är så viktigt med en stabil skolorganisation. Rapportens syfte var inte att undersöka hur mycket olika resultat skilde sig åt – fast vi var nyfikna på just det. Därför analyserade vi bland annat över 100 000 enkätsvar från lärare, elever, och föräldrar och nu vet åtminstone vi hur stora skillnaderna är – vi vill dela med oss.

Sammanfattningsvis finns betydande skillnader: Lärare på skolor som haft 4, 5, eller 6 rektorer på fem läsår svarar att elevers behov inte utreds alls lika skyndsamt. De säger att skolorna heller inte ger stöd till eleverna på det sätt som bestämts. Utvecklingsinsatser som behövs genomförs inte. Förutsättningarna för samarbete – sämre. Kunskapsresultat följs inte upp.

Title

Lästips

Det här blogginlägget är hyfsat långt. Är du egentligen bara nyfiken på hur det går för eleverna och vad föräldrarna svarar? Strunta i all text – bläddra bara bilderna! 🏎️

Hur går det för eleverna?

Förvånande nog går det faktiskt lika bra för eleverna på skolor med hög rektorsomsättning!

Skillnaden på ingen och hög rektorsomsättning är knappt ens ett fåtal procent på meritvärdet i årskurs 9. Trots en viss felmarginal i vårt urval är detta ett slående resultat; vi hade väntat oss större skillnader. Detta stämmer även om vi till exempel delar in skolorna utifrån elevernas socioekonomiska förhållanden, se nedan graf (ha i åtanke att antalet skolor som ingår i en stapel kan vara ganska få, vilket gör att en enskild skolas värde kan påverka mer än vad den hade gjort i en annan stapel).

Skolornas medelvärden för årskurs 9-elevernas meritvärden, läsåret 2022/2023, utifrån antal rektorer de senaste fem läsåren, fördelat på fem stycken 20%-grupper gällande elevernas socioekonomiska index på skolnivå

Skolors meritvärde för elever i årskurs 9 2022/2023 utifrån antal rektorer de senaste fem läsåren fördelat på socioekonomiska förhållanden, medelvärden

Märkligt, eller hur?! Hur kan eleverna få ungefär lika bra resultat trots många rektorsbyten, när det verkar påverka lärarnas arbetssituation så mycket?

Skolenkätens resultat verkar visar att … lärarna med all sannolikhet helt enkelt jobbar skiten ur sig.

Det är vårt första antagande utifrån analysen. Har du en alternativ förklaring?

Vi tycker oss kunna se starka indikationer på det i följande svarspar – för den till vänster i paret ser vi hur lärarna anser att skolan arbetar (implicit formaliserat, som en organisation), medan vi till höger ser vad som drivs av lärarna själva (endast en bild i taget visas samtidigt på de flesta mobiltelefoner). Trots fler rektorsombyten så svarar de alltså nästan detsamma på om de samverkar med sina kollegor i planeringen av undervisningen och bedömning/betygsättning.

Title

Hur mycket tuffare är det att få det att fungera, om man inte kan stödja sig på stödstrukturerna? Som visas i de övriga korten om lärarnas situation är det imponerande att de kan ro iland detta i nästan samma grad som på mindre organisatoriskt stökiga skolor – minns väl att eleverna faktiskt verkar få en likvärdig utbildning om vi endast ser till resultat, och som senare kommer visas, att de upplever sin skolsituation som lika bra som skolor med mycket större stabilitet. Häri finns sannolikt en enorm arbetsinsats.

Orkar lärarna på de här skolorna egentligen med detta? Vi vet inte. Men låt oss göra vårt antagande nummer två i denna text – vi antar att det inte är hållbart.

Title

Skolverket skriver i sin rapport att många som lämnar rektorsyrket till och med gör det för gott. Tänk om det är så att lärare också söker sig bort från de här skolorna? Eldsjälar är bra – fast nog hellre ett ljus som brinner länge. Helt ärligt – vilken rektor eller lärare som funderar på att byta arbetsplats väljer att gå till en skola med stökig historik?

Antagande nummer tre: De här rektorerna och lärarna är inte några superhjältar. Tyvärr. Hade det varit så, så skulle med andra ord de bästa lärarna och rektorerna av någon outgrundlig anledning söka sig till skolor där de har sämre förutsättningar. Vi antar därför att det i stället är så att en betydande andel lärare och rektorer, under åtminstone en begränsad tid, kan pusha sig själva och klara jobbet ändå. Antagligen till en kostnad, någonstans, på något sätt.

Söker du efter en annan skola att arbeta vid?

Vår rapport Skolvalsinfo innehåller mycket information som kan underlätta ditt val. Använd den permanenta rabattkoden ”lärare” eller ”rektor” för 20% rabatt på Skolvalsinfo. Vi anser att ni inte agerar i er yrkesroll utan i stället utgör privatpersoner om ni beställer Skolvalsinfo för skolor ni är intresserade av att arbeta på, och aktivt söker efter en annan arbetsplats.

Stäng rutan

Varför siffrorna är viktiga

Vi vet att vi presenterar massvis med statistik här – så håll i dig nu: Vi önskar vi hade kunnat presentera mer data. Vi hade önskat kunna leda följande i bevis.

Rektorsomsättningen är inte ett problem.
Den är ett symptom.

Det finns såklart massvis av statistik om att lärare och rektorer har en ofta galen arbetssituation, och ingen kan undgått alla kloka inlägg som inte minst de senaste två veckorna kommit från framför allt skolans fackliga organisationer. Men det hade ändå varit önskvärt att kunna koppla stress, utbrändhet, och även läraromsättning till rektorsomsättningen. Konsekvenserna är allvarliga och motiverar av sig självt att något ska göras – om det därtill är dessa konsekvenser som förklarar varför elevernas meritpoäng inte påverkas, så hade det varit värdefullt att kunna visa det. Skolverkets rapport är toppenbra, men den visar inte hur stora konsekvenserna faktiskt kan vara, eller är.

Kanske upplever du att beslutsfattarna verkar ha svårt att ta till sig kvalitativa data? Det har de inte. Att agera på kvalitativa data, det är däremot svårt. Hur många gånger ska till exempel ”särskilt allvarligt” behöva finnas i en kvalitativ rapport för att motivera några miljoners satsning? Beslutsfattare sitter på högar av rapporter om olika ämnen som alla är allvarliga. Det är helt enkelt svårt att väga dem mot varandra. Om vi använder data och formulerar oss konkret, så blir det mycket enklare att prioritera bland olika insatser för att komma till skott med utmaningar: ”Hur många procent sämre resultat tillåter vi innan vi måste satsa några miljoner på att lösa det?” En sådan fråga kan åtminstone sortera fram vad vi kommer agera på.

Om vi har möjligheter utifrån datatillgång och utgår från det kan vi börja formulera målsättningar:”Vi vill gå från att vara på fel sida genomsnittet till att vara på rätt sida av genomsnittet och satsar några miljoner på det”; eller än hellre tidssatt: ”Vi vill inom tre läsår gå från att vara på fel sida genomsnittet till att vara på rätt sida av genomsnittet och satsar några miljoner på det.”

Vad gäller till exempel insatser mot just rektorsomsättning, så vill vi egentligen inte mäta rektorsomsättningen om vi kan nå orsaken i stället för problemet. Det är därtill något som sker över tid (och när det skett är det egentligen för sent) – så man bör överväga åtminstone enkla delmål: ”Vi vill gå från att vara på fel sida genomsnittet till att vara på rätt sida av genomsnittet och gör en satsning över tre läsår till några miljoners kostnad för att åstadkomma detta – efter ett läsår har vi som delmål att två av tre rektorer ska uppleva att att insatsen fungerar bra eller mycket bra för att inte avbryta och söka andra lösningar.”

Ytterligare resultat

Föräldrar till barn på skolor med hög rektorsomsättning är mindre nöjda med sina barns skolor. Deras svar är sämre vad gäller om de får tillräcklig information från personalen om hur barnet trivs. Detsamma gäller om de får tillräcklig information om barnets kunskapsutveckling. Utifrån att Skolverket tar upp att just vårdnadshavares oro är en orsak till rektorers stress, så finns anledning till oro från huvudmännens håll här.

Title

Reklampaus!

Är du en rektor eller lärare som driver kvalitetsarbetet och vill spara massvis av tid? Vi levererar en mycket gedigen statistikrapport där din skola jämförs mot de skolor i Sverige som är mest lik din. Om du redan jämför mot andra skolor, hur säkerställs jämförbarheten?

Det är mycket enklare att jämföra era resultat för att finna såväl styrkor som utvecklingsområden, när du kan jämföra äpplen mot äpplen.

Läs mer om Skolbladet.

Det är små skillnader sett till hur elever på högstadiet upplever sin skolgång – generellt endast några procents skillnad mellan ingen och hög rektorsomsättning, vilket nog får anses vara inom felmarginalen. Elever har förvisso sällan något att jämföra med; endast på frågan ”Hur nöjd är du med din skola?” blir elevernas svarsmedelvärde betydande. Hos såväl personal och föräldrar är det i stället tydliga skillnader.

Title

Avslutning

Ämnet väcker många tankar – vi hoppas innerligt kunna återkomma i framtiden. Nästa gång blir det nog på vad vi lär rubricera ”Den perversa effekten av problemet med rapportskrivarrektorer” – formuleringsglädjen är på topp! Är du nyfiken redan nu så kan du få en ledtråd från Wikipedia om kobraeffekten (en annan ”pervers effekt”).

Avslutningsvis – med risk för övertydlighet – vi befarar att allt det här statistikvurmandet sänder fel intryck: Vi anser att lärare och rektorer ska spendera noll sekunder på att sammanställa data eller rapportera rakt ned i svarta hål, eller vart nu alla excelfiler, forms, och så vidare till slut hamnar. Generellt tycker vi att man kan tänka såhär – om du aldrig får en bra återkoppling och inget egentligen görs vid av siffer- och rapportsammanställningarna du lägger tid på, så ska du skita i dem.

Har du personaldata?

Är du en lagom halvliten/halvstor huvudman på jakt efter en bättre analyslösning? Utdrag från er data så vi kan pröva hypotesen om att det är fler lärarbyten på skolor med hög rektorsomsättning, i utbyte mot vår kommande lösning Skoldata, kostnadsfritt, i åtminstone ett halvår eller så? Kontakta info@skolalys.se

Stäng rutan

Har du frågor, eller kanske inläggsförslag på temat statistik och skolan, eller mest vill säga hej svejs? Hör gärna av dig till carl.o.mattsson@skolalys.se

På återseende,

Carl O Mattsson

Tryck för redogörelse av urval och annat detaljsnack ingen blir lyckligare av

Först och främst – Skolalys gör inte anspråk på att allt ovan är 100 % korrekt på lägsta detaljnivå. Vi bidrar hellre till samtalet än till forskningen. Är det åtminstone nästan 100 % korrekt? Japp, det är det.

Drygt 70 av strax över 920 högstadieskolor har haft 4, 5, eller till och med 6 olika rektorer under de senaste fem läsåren (detta är vår definition av ”hög rektorsomsättning”). Ungefär 310 högstadieskolor har haft samma rektor hela perioden (2018/2019 till och med 2022/2023).

Antalet respondenter är: ungefär 13 000 lärare, 48 000 elever, och 52 000 vårdnadshavare (totalt för de i denna sammanställning ingående skolor under läsåren 2021/2022 och 2022/2023). Vad gäller personal och vårdnadshavare bör det noteras att inte endast föräldrar och lärare för elever i årskurs 8 ingår. Antalet respondenter i Skolinspektionen Skolenkät är stort – trots att föräldrar endast har en svarsfrekvens på cirka 33 % besvarade drygt 186 000 föräldrar Skolenkäten läsåret 2022/2023 för grundskolan som helhet. Eftersom alla skolor ingår på rullande tvåårsscheman bör det inte finnas så många som svarat båda åren (elever och lärare kan byta skola – vårdnadshavare kan därtill ha barn på mer än en skola). I vad mån så ändå skett bör det med andra ord inte inträffat i sådan omfattning att vi behöver försöka klura ut om och i vilken omfattning så är fallet – om så ens är möjligt.

Eftersom vi ser till de två senaste läsåren för att omfatta alla skolor i Skolenkäten, så behöver vi också ha med oss att resultaten för meritvärden (som avser 2022/2023) alltså är de elever som 2021/2022 gick i årskurs 8 och besvarade Skolenkäten – de som 2022/2023 läste årskurs 8 finns det givetvis inte någon statistik för, avseende deras meritvärden i årskurs 9.

Vad gäller meritvärdena avses 2022/2023, och uppdelningen i kvintiler är gjord sett till aktuella värden för samtliga grundskolors socioekonomiska index – med vårt övriga urval applicerat så innebär detta givetvis att det inte är exakt lika många skolor i varje kvintil. Ha också i åtanke att dessa värden är laggande och avser tidigare läsårs elever.

Vi har valt att se till skolor med endast en skolenhet, som för både 2022/2023 och 2018/2019 haft minst 10 elever i årskurs nio. Till skillnad från Skolverkets rapport har vi således inte bara sett till skolenhetens rektor, eftersom vår data har skolenheterna sammanslagna – vi har med andra ord sorterat bort skolor som till exempel är uppdelade på två eller fler skolenheter, såsom ofta sker genom indelningen F-6 & 7-9. På detta vis sorterar vi bort några extra handfullar skolor som kanske egentligen har en viss rektorsomsättning sett till skolan som organisation; vi tycker helt enkelt att det bör anses vara någon form av rektorsomsättning som ska räknas. Vi föredrar också att göra något enklare när något svårare inte egentligen är meningsfullt – här undviker vi därtill massvis av svåra definitionsfrågor om huruvida en skola som ibland har samma rektor för samtliga ingående skolenheter i en viss situation ska anses vara det för den skolan normala och att det då byts en n-del om en ny rektor ersätter på en av enheterna; eller om det är så att skolan egentligen ska ha tre rektorer men nu i stället är ett intressantare analysobjekt eftersom den inte har tre olika förnamn just nu – och när ska man i så fall bestämma att utgångspunkten infinns? (På motsvarande sätt har vi inte mätt om olika värden har förändrats till det bättre/sämre mellan 18/19 och 22/23, då vi inte kan veta hur det varit tidigare – problemet med historia som fenomen är som bekant att det som hände före det man ska prata om ju egentligen påverkar det man vill prata om, och så vidare i all oändlighet). I slutändan bryr vi oss faktiskt inte om det hade funnits någon handfull skolor mer i någon kategori även om det hade funnits en given lösning (vi missar exempelvis också eventuella skolor som i formell mening i vår definition utgör en skola men där de har bytt från en skolenhetskod till en annan med perfekt bevarande av elever, klass, och årskursindelningar och som korrekt uppgett att den tidigare är nedlagd så att ingen överlappning uppstår (varför det skulle ske vet vi inte – vi vet dock av erfarenhet att det här med skolenheter är, ehm, ”en spännande utmaning för en handfull dataanalytiker där aktiviteten som sådan åtminstone i slutändan eventuellt bidrar till bruttonationalprodukten utifrån att de gör det avlönat”) – hursomhelst: det hade med all sannolikhet inte haft en signifikant inverkan på resultaten.

Vi har då ungefär 921 skolor att röra oss med. Intressant nog, och i dataverifikationssyfte, så hade 25 skolor försvunnit om vi haft kravet att de ska ha minst 10 elever i årskurs 9 samtliga ingående läsår – i skolenhetskodsordning kan du ta del av de inledande sidorna från vår konsumentrapport Skolvalsinfo för de första fem här.

Vi har sett till rektors förnamn, och konstaterar därmed att det vanligaste förnamnet bland våra rektorer är ”Vakant”. Ser vi till samtliga grundskolor genom tiderna följs det för övrigt av Anna, Maria, och Lena. Genom att se till förnamnen undviker vi fall där rektor i samband med till exempel giftermål och ogiftermål byter/ändrar efternamn. Vi utgår från att vi har åtminstone några fall i Sverige där en Anna tar över efter en Anna – de skolorna missarna vi med denna metod. Utifrån att vi inte använder ytterligare personuppgifter för rektorer menar vi att det åtminstone är mer rätt, än risken för två förnamnsidentiska personer i rad. Vi missar dock personer som av olika skäl byter förnamn – rättare sagt, vi räknar dem ”dubbelt” – på motsvarande sätt dubbelräknar vi såklart även felstavningar av förnamn som sedan rättas till (såsom ”Ann–Cathrin” (två bindestreck) – vi har även något drygt tjog enheter med varianter på tf. Vi har inte utfört någon särskild gallring för de 923 enheter som ingått här (i praktiken 2 färre i datat då svar från Skolinspektionens Skolenkät saknas). Vi har därtill här endast använt en datapunkt per termin sett till rektors namn vilket vi menar åtminstone är fullgott för en bloggpost.

Vi valde att kika på fem läsår utifrån att det var så Skolverket definierade ”hög rektorsomsättning”. Vi räknar dock skolor med 4, 5 och 6 förnamn, i stället för vad vi antar är antal personnummer – vi räknar dels Vakant och varianter därav, och vi tycker att 71 skolor är tillräckligt många för att de ska kunna kontrasteras med de drygt 300 som haft samma rektorsförnamn hela perioden. En till anledning till att vi vill räkna ”vakant” och motsvarande är helt enkelt också att en skola i praktiken inte kan vara utan rektor; om det sedan är någon från (oftast) ”centralt håll” som är inne som någon slags paniklösning, så är det ändå ett tecken på visst, låt oss kalla det ”stök” i organisationen – vi bryr oss helt enkelt mer om ett förvisso kanske något brusigt värde som indikerar ”stök”, än vad vi bryr oss om akademisk korrekthet. Åter igen – åtminstone i en bloggpost.

Avslutningsvis – har du läst hit ber vi dig ödmjukast om ursäkt. Eftersom det är första bloggposten vi skriver har vi varit särskilt (läs: antagligen överdrivet) måna om att klargöra att vi inte suttit och slagit tärning för att få fram våra tal i någon slags fantasieggande killgissningsiver. Vi gör det här på riktigt och är här för att stanna. Kommande blogginlägg kommer (förhoppningsvis!) aldrig innehålla mer än ett och ett halvt A4 text om hur vi typ har krånglat fram underlagen.

Förändringshistorik

2024-02-02: Språkförbättring samt utvecklande av resonemang om konkreta åtgärder i avsnittet ”Varför siffrorna är viktiga”, samt rättning från Mattson till Mattsson.